..artikel ur Göteborgs Posten 080222, av Håkan Bjärsdal. Sida: 16 - Sektion: Leva

Psykologisk forskning har visat att folk ofta är blinda för information som strider emot vad de tror, samtidigt som de hungrigt tar in allt som stödjer dem. Motmedel mot denna form av blindhet är att lära sig ”tänka motsatsen”. I alla sammanhang där man ska fatta beslut ska man tänka på motsatsen. Tänk ut de allra bästa argumenten för den motsatta ståndpunkten.

Du tycker att du är en rätt okej och trevlig person. Du tycker också att du är en jäkel på att köra bil, bra mycket bättre än de flesta. Grattis, du bedrar dig själv - och är alldeles normal.

Fast du kanske inte vill åka i planet där piloten överskattar sin förmåga att landa den fullsatta jumbojeten i det hårda vädret. Här blir plötsligt priset för ett misstag väldigt högt.

Men det finns sätt att tänka som gör att ödesdigra missar kan undvikas.

Detta ämne fascinerar filosofen Kristoffer Ahlström. Han disputerade i helgen i Göteborg i teoretisk filosofi med en avhandling kring något som kallas konstruktiv analys.

Det handlar om att hjälpa folk att tänka.

Behövs det?

- Ja, visst behövs det - praktiska råd för personer som har viktiga funktioner i samhället och därmed stor makt att påverka människors välgång eller olycka.

HANS AVHANDLING OCH TANKEGÅNGAR rör sig i gränslandet mellan filosofi och psykologi. Filosoferna har länge grunnat på hur vi bör tänka och psykologerna hur vi tänker. Samarbetet dem emellan kan bli fruktbart.

- Här finns en väldig potential. Det gör det möjligt för oss att hjälpa dem som fattar viktiga beslut för oss alla. Hur man kan få dem att tänka på ett bättre sätt är oerhört stimulerande, berättar den nyblivne doktorn entusiastiskt.

Men hur går det då till?

Kristoffer ger ett exempel.

Tänk dig två grupper av människor. Den ena är för dödsstraff, den andra är emot. Så ger man bägge grupperna två artiklar, en som pläderar för dödsstraff, den andra emot. Man skulle kunna tro att uppfattningarna i de två grupperna närmar sig varandra efter detta - men icke. Tvärtom kommer de att polariseras - folk blir ännu mer övertygade om att de hade rätt från början.

- Psykologisk forskning har visat att detta är ett väldigt vanligt fenomen. Folk är ofta blinda för information som strider mot vad de tror, samtidigt som de hungrigt tar in allt som stödjer dem.

Vad ska man då göra åt de här tendenserna?

Jo, här kommer det viktiga: Tänk motsatsen.

ALLTSÅ, I ALLA sammanhang där man ska fatta ett viktigt beslut, så ska man tänka på motsatsen. Tänk ut de allra bästa argumenten för den motsatta ståndpunkten än din egen.

Trots detta har att tänka motsatsen visat sig vara en mycket bra metod i känsliga situationer där personer överskattar sin egen ståndpunkt och behöver ett förbättrat tänkesätt.

- En enkel och framgångsrik strategi, menar Kristoffer. Den kan vara lämplig för många beslutsfattare, som läkare, som snabbt ska ställa komplicerade diagnoser och företagsledare, som på kort tid ska fatta beslut utifrån hänsyn till anställda, ekonomisk statistik och andra faktorer.

FILOSOFISKA INSTITUTIONEN I GÖTEBORG har flugit in Kristoffer Ahlström på en blixtvisit i hemlandet. Han landar en fredag, disputerar på lördagen och åker tillbaka på tisdagen. Kristoffer bedriver numera sina studier och forskning i USA, närmare bestämt vid university of Massachusetts.

- Den här avhandlingen har varit klar ett tag, men disputationen har fått skjutas upp i väntan på att det skulle klaffa för alla inblandade. Men nu gick det bra. Det blev en riktigt trevlig tillställning, berättar Kristoffer, när vi pratas vid dagen efter.

Nyfikenheten och vetgirigheten är påtaglig hos den 27-årige doktorn.

- Det är himla viktigt och verkligen en intellektuell utmaning att forska kring dessa frågor.

Han tycker det är roligt att undervisa, att kunna ge "aha-upplevelser". Målet är att i slutändan ge något som också går att använda.

ATT HAN SJÄLV HAMNADE I DETTA GEBIT var inte riktigt avsikten från början. Kristoffer Ahlström tänkte bli journalist, på vägen läste han några betyg filosofi. Och när han börjat på journalisthögskolan i Göteborg blev han erbjuden en doktorandtjänst på filosofen.

- Det är i undantagsfall som det ges chansen att gräva djupare inom journalistik. Men inom filosofin kan man gräva väldigt djupt, skrattar Kristoffer.

Han uppskattar också den intellektuella respekt som finns inom ämnet, att man tillåts ta lång tid för att förstå.

- Sen är jag den förste att erkänna att filosofins värld kan vara väldigt abstrakt och världsfrånvänd. Och majoriteten av filosofer i Sverige, USA och Storbritannien funderar kring frågor som folk aldrig hört talas om.

Men med journalistiken i ryggen har han drivkraften att nå ut - forskningen måste kopplas till världen och människors vardag.

OCH HUR VAR DET NU MED SJÄLVBEDRÄGERIET för oss vanliga dödliga.

Hur kan det vara nåt bra?

- Det har visat sig att en viss grad av självbedrägeri är nödvändigt för en god mental hälsa. De som är bäst på att bedöma hur andra uppfattar dem, de som alltså har en korrekt bild och inte bedrar sig själva, är i många fall kliniskt deprimerade. Och det är ju inte roligt, förklarar filosofen Kristoffer Ahlström.